Mat är som alla vet en stor källa till glädje. Jordnötssmör ger mig dessutom inspiration. Jag undrar när det hände? Jag brukade vara principiellt superskeptisk och typ skrika rakt ut (seriöst alltså...) när någon föreslog att man kunde ha onyttiga saker på smörgåsen (tänk Nutella, tänk sylt, tänk jordnötssmör med bitar). Någon/några måste successivt ha lurat mig in i den energitäta påläggshimmelen/helvetet. Nu ingår alltså flottig jordnötspålägg till och med i min målbild inför vårens cykelsemester. Jag visualiserar havreknäcke med ett rejält lager Skippy och sedan känns det hur lätt som helst att ge sig ut i duggregnet för att uppdatera konditionen. Nästan.Slutsats: Livet förändras och jag skriver överflödiga texter om krämigt, sliskigt, underbart jordnötssmör. Åh. Herregud. Be mig sluta.
Jag ber dig inte sluta ;) Med jordnötssmör skulle jag vilja hävda att det handlar om att associera det till hajksituationer. Har inte heller gillat det förut, och därför bara ätit det på knäckebröd på våra hajker --> nu smakar det inte bara jordnötssmör, det smakar hajk (regn, frisk luft, trevligt sällskap och en räddare från sockerdalarna)
SvaraRaderatänker inte heller be dej sluta för jag tycker om att skratta högt för mej själv till dina underbara inlägg. märker du hur karolinaabstinensen är påtaglig?
SvaraRaderaYlvan, älskar att hajk är synonymt med regn och delar din teori helhjärtat :)
SvaraRaderaLisa, "Karolina-abstinens" = fantastiskt nytt och användbart ord ;)