Jag har ägnat några dagar åt att tycka synd om mig själv. Men idag har jag på allvar insett att jag ju faktiskt inte ska vara ensam över jul. Tanken på att man inom tre veckor ska få träffa både familj och nära kära vänner gör även en halvt om halvt uttråkad eremit glad och förväntansfull. Något annat som gör mig lite sådär smyglycklig (på ett enormt fjantigt sätt) är mina julkort med knäppa tomtar på. De är de små lyckoämnena ni vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar