Åhhhh.

Den här låten kommer nog alltid göra mig glad. För evig framtid. Känns tryggt.

Att föredra Staffan men tycka att Cornelis ändå är Cornelis.

"Jag är lika varm som Saturnus minst och stark som en järnmagnet"
Staffan Hellstrand – Till Linnéa - Via Leonard Cohen & Cornelis Vreeswijk – Till Linnea via Leonard Cohen

Att vara utan titel men full av liv.

God Help The Girl – God Help The Girl & Belle & Sebastian – Little Lou, Ugly Jack, Prophet John (feat. Norah Jones) = :)

Att sjunga fan fan fan.

Thåström – Fanfanfan - Kl. 03.00 på natten Det här var egentligen gårdagens sång, men jag funderar starkt på att även göra den till dagens. Och nej, min sinnesstämning är inte bitter, melankolisk, nedstämd eller nåt i den stilen - det är bara en sån fruktansvärt trevlig version av den här låten.

Att generalisera.

Man städar så fantastiskt bra till den här skivan Timbuktu – Alla vill till himmelen men ingen vill dö!

Att vara på fel kontinent.

Å herregud. Moneybrother turnerar med Flogging Molly. Man skulle vara i Amerika.

Så här va: Moneybrother – Guess Who's Gonna Get Some Tonight + Flogging Molly – The Worst Day Since Yesterday = succé kan man tänka.

Att klaga.

När de här bilderna kan summera en arbetsdag så vore det synd att klaga. Ändå: Fy sjutton så trött jag är på att bädda sängar. Jag menar det. Fy fy fy sjutton.

Thåström – En perfekt värld

Att hitta vardagen igen.

Efter en knäppt intensiv period med en massa jobb, en stor dos skoj och framförallt en sju helvetes massa social stimulans börjar jag hitta tillbaka till någonslags vardag igen. Det är ganska jäkla skönt med vardag trots allt. Då kan man ju till exempel blogga lite mer regelbundet. Och förhoppningsvis äta lite mer lagom mycket choklad. Kanske.

Så pepp: Sweet Chariots – Cry No More Tears

(Kyrkan på bilden har ingenting med någonting att göra.
Men den är fin.)

Att ha lust.

Det här med att känna tillförsikt och lust inför livet, alltså pepp/motivation/inspiration/kraft/glöd/energi eller vad vi väljer att kalla det, är en himla märklig företeelse. Eller framförallt är det ju en himla härlig sak! Det fascinerande är hur oupphörligt ens känsla förändras. Hur man i ena stunden kan känna att livet bara är en lång gråzon och i nästa ögonblick vara övertygad om att just den där gråzonen har varenda färg i världen. Eller i omvänd ordning. Man går liksom aldrig säker.

För att julen är här, Wadling är cool och Ternheim bäst: Freddie Wadling – Christmas (With Anna Ternheim)

Att vara grym i Babel.

Dagens citat och tillika dagens svenska poplåt. Förövrigt är Annika Norlin helt klart sevärd i senaste Babel-avsnittet. Hur som helst:

Får jag köpa en öl till
som vi gör i Norrlands inland
När vi inte kan förklara
hur gärna vi vill sitta kvar
Precis såhär (Säkert – Får jag)

Att vara november.

Laleh – November

Att tipsa lite snabbt.

Så mycket bättre - Plura - Miraklet Jag vill gråta lite. Så fint är det. Och det har nästan ingenting att göra med det faktum att jag generellt blir gråtfärdig av skäggiga, långhåriga män i övre medelåldern med gitarr och raspig röst som sjunger på svenska (rejäl mängd adverbial jag fick till där. Träddiagram på det någon?). Hur som helst.

Att fotografera skyltar.

Såhär ser en kissnödig kvinna ut. Det tycker jag är fantastiskt underhållande. Heja folk som skapar roliga toalettskyltar (bilden till förra inlägget var från handikapptoaletten på samma ställe)!

Dagens sånger (utan toalett-tema): Kent – Gamla Ullevi och Moby – Why Does My Heart Feel So Bad?

Att handla mössor.

Jag åkte till Reykjavik och införskaffade två huvudbonader (en orange toppluva och en hallonröd buff - I'm in love) och sex stycken id-foton (man borde använda fotoautomater oftare. Det är jättekul). På vägen hem möttes jag av dagens rejäla dos regn och även en ansenlig mängd dimma. Jag drog upp volymen på min egenmixade Lars-skiva och kraxade mig typ hes. Nämnde jag att jag älskar väder? Och nämnde jag att jag är mitt inne i ett intensivt Lars-beroende? (värre än min 17-åriga besatthet) Och nämnde jag slutligen att kombinationen väder, Winnerbäck och bilkörning är grym? "Vart ska du gå, vad ska du göra med tiden? Med alla tusentals nätter och dar. Ska du schemalägga hela livet eller ha din rastlösa frihet kvar?" Lars Winnerbäck – För den som letar

Att ha blivit höst.

"Ja, snart faller löven och hösten är här. Du har rätt Elvira. Man ska ge sig hän. Åt kärleken, vilken form den än tar och om den blott varar ett par dar" Carl Johan Vallgren – Elvira. Vad Gör Du?

...Island bjuder på tokfint eftermiddagsljus och det har knappt regnat på flera dagar...

Att kvällshänga i Reykjavik.

Reykjavik. Vilken café och restaurangstad! Det är banne mig ett Mecka för alla som har någonslags böjelse för varma koffeindrycker eller söta bakverk. Om man dessutom gillar gamla och udda inredningar så har man verkligen kommit hem. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag ska fika mig igenom den här vintern. Förövrigt är rejält kvällsöppna caféer en väldigt bra företeelse som vi borde härma i Svedala.

Säkerts nya skiva är här och bjuder på Får jag. Jag säger som Gert Fylking: Äntligen!

Att lyssna på Red Hot.

Jag lyssnar på Road trippin' + Under the Bridge och står ut med minst sagt tråkiga (samt ganska fula) musikvideor eftersom vänner ändå är det finaste som finns. Varje dag. Hela tiden. År efter år. "Lonely as I am. Together we cry"

Att ge svar på tal.

Upptäckte precis att jag har bekantskaper som anser att Joni Mitchell är överskattad. Jag ställer mig frågande. Joni Mitchell – California eller Live-versionen - Det är väl klart att det här är bra! Få saker har varit mer uppenbara.

Att dela Thåis med en tysk.

Joakim Thåström står för dagens soundtrack när han i Indiansommar sjunger "Vi är spökskepp utan hamn" och "Vi är gåtor utan ord, vi är som pärlor på ett strå, vi är liv och ljus". Jag lyssnar igen igen igen och min tyska sambo frågar mig vem mannen med den fantastiskt raspiga rösten är.

Att städa till Johnny Cash.

Johnny Cash är kanske inte den mest muntra musikern i världshistorien. Ändå lyckas han lysa upp våra städpass tillräckligt för att göra dem uthärdliga och till och med få mig att stundtals trivas riktigt bra med att damma nattduksbord. Johnny Cash – We'll Meet Again